WFWWhitepapper

Behovet av anpassade säkerhetskläder för kvinnor

Inledning

Säkerhetskläder och skor har en central roll i att skydda arbetstagare från potentiella faror på arbetsplatsen och att minimera de risker och skador som kan uppstå i olika arbetsmiljöer. Idag finns det säkerhetskläder designade efter den kvinnliga anatomin, men det är fortsatt många arbetsgivare som endast tillhandahåller kläder och skor i herrmodeller. Detta trots att Arbetsmiljöverket kräver att hänsyn tas till kvinnor och mäns olika förutsättningar, baserat på olikheter i kroppsmått*. 

Säkerhetskläder för kvinnor är inte bara en fråga om jämställdhet, utan framför allt säkerhet. Detta white paper undersöker behovet av anpassade säkerhetskläder för kvinnor, och argumenterar för att företag och branscher bör prioritera att tillgodose detta behov.

Bakgrund

Säkerhetskläder har traditionellt varit utformade med en standardiserad passform som främst är anpassad för män. Trots att andelen kvinnor i mansdominerade yrken ökat, är bristen på kunskap kring deras behov låg. Vår intervjuundersökning bland 30 kvinnliga slutanvändare under våren 2023 visade att hela 29 av de tillfrågade försetts med kläder och skor i herrstorlekar av sina arbetsgivare. En vanlig uppfattning blad de tillfrågade arbetsgivarna är att en mindre herrstorlek bör ge tillräckligt skydd. Det är tydligt att många har bristande kunskap kring skillnaden i behov mellan män och kvinnor, samt vilka konsekvenser fel utrustning innebär. Samtidigt finns det en kultur bland kvinnliga slutanvändare att nöja sig med de arbetskläder som tillhandahålls. Ett annat vanligt förekommande argument är att kostnaden ökar. Detta då det kan kräva större utrymme för att lagerhålla kläderna, att det i många fall behöver köpas i större kvantitet än vad behovet kräver, samt att det adderar ytterligare komplexitet i upphandlingar och inköpsprocesser. 

Statistik och fakta

  1. Andelen kvinnor i arbetskraften: Kvinnor utgör en betydande del av arbetskraften och har en lika stor rätt till säker arbetsmiljö. Antalet kvinnor som arbetar inom traditionellt mansdominerade branscher har ökat de senaste åren. Även den svenska regeringen bidrar till utvecklingen, bland annat genom målet att öka andelen kvinnor inom bygg- och anläggningsbranschen till 25% till år 2030. Allt fler företag arbetar också för att attrahera kvinnor till sin arbetsplats för en jämnare könsfördelning.
  2. Olyckor och skador: Kvinnor som bär icke-anpassade säkerhetskläder risker att drabbas av olyckor eller skador på grund av otillräcklig passform. För stora arbetskläder ökar risken för att fastna eller ramla och skyddsskor med en herrläst har en otillräcklig passform, vilket också kan leda till ökad risk för fallolyckor.
  3. Arbetsplatskulturen: En av de utmaningar kvinnor möter är att inte känna sig inkluderade på arbetsplatsen. Anpassade kläder kan bidra till en mer inkluderande arbetsplatskultur.
  4. Lägre nyttjandegrad: En huvudanledning till att kvinnor inte använder sin personliga skyddsutrustning är bristande passform och att utrustningen inte bedöms som funktionsduglig. 44 % av kvinnliga byggarbetare (52 % för män) anger att de fullt ut använder den personliga skyddsutrustning som rekommenderas för det dagliga arbetet*.

Kvinnors unika behov

Kvinnor har specifika behov när det kommer till säkerhetskläder, som ofta skiljer sig från mäns behov. Några av de faktorer som bör beaktas:

  1. Storlek och passform: Kvinnor har generellt sett andra kroppstyper än män. Därför krävs säkerhetskläder som tar hänsyn till dessa skillnader, inklusive längd, midja, höft och byst.
  2. Komfort: Komfort är avgörande för att säkerställa att arbetstagare kan utföra sina uppgifter effektivt. Kläder som inte är anpassade kan vara obekväma och begränsa rörelsefriheten, vilket är ytterligare en aspekt som arbetsmiljöverket trycker på som central i val av skyddsutrustning. Kläder och skor designade för män har givetvis en sämre passform och komfort än produkter designade efter den kvinnliga fysiken.
  3. Skydd och säkerhet: Anpassade säkerhetskläder bör erbjuda samma skyddsnivå som standardkläder. Det är viktigt att säkerställa att de uppfyller de nödvändiga säkerhetsstandarderna samtidigt som de inte får ge upphov till nya riskmoment. Något som skyddsutrustning med felaktig passform riskerar att göra. 
  4. Funktionalitet: Säkerhetskläder måste vara funktionella för arbetsuppgifterna. Kvinnor kan behöva kläder med speciella fickor, bälten eller andra funktioner som är anpassade till deras behov. En förekommande utmaning är exempelvis att det reflekterande materialet i varselkläder blir felplacerat på kvinnokroppen vid användning av herrmodeller. 

Kunskap är lösningen

Utvecklingen har gått framåt. Idag finns det ett bredare utbud på marknaden av arbets- och skyddskläder, som är anpassade för kvinnor. Det vill säga kläder som är framtagna särskilt med tanke på kvinnliga former, och inte bara en mindre storlek av en manlig klädkollektion. Ett område där utvecklingen går framåt är inom Försvarsmakten som tidigare i år introducerade specialanpassade kroppsskydd för kvinnor*. 

Vi behöver nu fortsätta arbetet med att öka medvetenheten kring behoven, och de många fördelar det innebär för arbetsgivare som tillhandahåller rätt utrustning till sina kvinnliga anställda. 

Ekonomisk investering som ger bra resultat

Man kan argumentera för att kostnaderna att erbjuda anpassade säkerhetskläder för kvinnor initialt skulle vara höga. Eller att en bredare klädkollektion skulle ge ökad administration, eller ta mer plats på lagerhyllan. Men de långsiktiga fördelarna överstiger ofta dessa kostnader. Det handlar sammantaget om en investering i hela arbetskraftens välbefinnande och produktivitet.

Risker för arbetsgivare

  1. Nedsatt produktivitet: Kläder som är obekväma eller har dålig passform kan begränsa en arbetstagares förmåga att utföra arbetsuppgifterna effektivt. Detta kan resultera i försämrad produktivitet i arbetet.
  2. Högre sjukfrånvaro: I de fall då individen känner obehag, drabbas av skador eller olyckor i arbetet på grund av felaktiga och dåligt anpassade kläder kan sjukfrånvaro eller sjukskrivning bli ett resultat. Sjukfrånvaro och tillfälliga anställningar medför kostnader för arbetsgivare och ger minskad effektivitet och produktivitet.
  3. Personalomsättning: När kvinnor upplever brist på anpassade säkerhetskläder kan detta öka personalomsättningen, då det kan medföra att de i stället söker sig till arbetsplatser som erbjuder bättre arbetsvillkor och trygghet i mer anpassad utrusning. Något som pekar på att företaget saknar ett aktuellt inkluderings- och jämställdhetsarbete samt påverkar företagets rykte negativt på arbetsmarknaden.
  4. Rättsliga risker: Arbetsgivare som inte tillhandahåller anpassade kläder och inte tar hänsyn till könsskillnader i säkerhetskrav kan utsättas för rättsliga åtgärder och böter.

Slutsats

Behovet av anpassade säkerhetskläder för kvinnor är tydligt och påverkar inte bara individuella arbetstagare, utan även företags och samhällets säkerhet som helhet. Genom att erbjuda säkerhetskläder som är anpassade för kvinnor kan vi minska risken för olyckor, förbättra arbetsplatskulturen och främja jämställdhet. Det är dags att företag och branscher tar detta behov på allvar och börjar investera i anpassade säkerhetskläder för kvinnor. Det är inte bara en fråga om rättvisa, utan också en fråga om säkerhet och produktivitet på arbetsplatsen.

*AFS 2001:3 §6

*Kvinnliga byggarbetare ratar säkerhetsutrustning mer än männen | Skydda

*Först på Livgardet med nya kroppsskyddet - Försvarsmakten (forsvarsmakten.se)